glad kvinna

Helsingforsaren Ulla Tiililä har släktforskning som hobby. Hennes motto är att det alltid lönar sig att försöka.

Myndighetsspråket borde vara enklare

Ulla Tiililä arbetar på Institutet för de inhemska språken. Hon är expert på textforskning och på myndighetsspråk. Hon anser att myndighetsspråket borde vara lättare att förstå.

Vilka uppgifter har Institutet för de inhemska språken?
–Institutet är statligt och dess verksamhet regleras i lagen. Vi undersöker och utvecklar de svenska och finska språken. En viktig uppgift är att göra ordböcker. Men också vi har drabbats av statens nedskärningar. Förr jobbade vi mera med minoritetsspråk. Vi gjorde också mera språkforskning.

Vilka uppgifter har du på ditt jobb?
–Jag forskar i myndighetsspråk och jobbar med texter skrivna av myndigheter. Jag ger också utlåtanden om olika texter till exempel till polisen. Dessutom hjälper jag studerande och ger språkliga råd för magisteruppsatser och doktorsavhandlingar. Det här är en viktig del av mitt arbete. Vi behöver forskning för att myndighetsspråket ska bli bättre. Jag har också varit med i många arbetsgrupper inom förvaltningen. Myndighetsspråket måste utvecklas när förvaltningen utvecklas.

Hur blev du expert på myndighetsspråk?
–Jag blev intresserad av myndighetsspråk när min mamma skadades i en olycka. Även om min pappa var jurist var det mycket svårt för oss att sköta mammas ärenden med myndigheterna.

Varför är myndighetsspråket ofta så svårt?
–Det är inte bara språket som är svårt utan när man har att göra med myndigheter är hela processen besvärlig. Myndigheterna fungerar ibland på ett oväntat sätt som känns bakvänt för en vanlig människa. Det är svårt att veta var man hittar den tjänst man behöver eller hur man ska göra för att få den. Man kan inte följa samma system med två olika myndigheter.

–En annan besvärlig sak är att besluten dröjer eller att man inte får svar alls. Ibland kan man  också få beslut av myndigheterna som man inte ens har bett om. Ett svårt språk är ett sätt att behandla människor illa. Det känns ovänligt. Människor upplever att de förnedras. Det här har kommit fram när man har undersökt den offentliga förvaltningen och myndighetsspråket.

Vad beror de här problemen på?
–De största problemen beror på tekniken. Människor måste producera stora mängder text fort. Men myndigheternas datasystem är inte skapade för att skriva. Ibland kan personalen inte ens se hela texten. Ett beslut kanske kommer ut på en annan ort. Hela sättet att skriva är också ett problem. På Folkpensionsanstalten används till exempel korta knappkommandon som motsvarar vissa fraser. Därför kan besluten ibland vara helt obegripliga.

–Man borde förstå att texterna är myndigheternas viktigaste produkt. Myndigheterna är textfabriker. De anställda är kunniga och vill jobba bra men sättet man jobbar på är inte fungerande.

Vad är svårast i ditt arbete?
–Det är svårt att godkänna att saker och ting förändras mycket långsamt. Jag är själv en del av statsförvaltningen som ibland fungerar ganska trögt.

Vad är givande i ditt arbete?
–Det är givande att märka att saker och ting ändå går framåt. När någon kommer med goda och modiga exempel följer andra ofta efter.


Kommentar

Du kan skriva vad du tycker om nyheten i kommentarsfältet.

Skriv ditt namn eller smeknamn i den lilla rutan.

Registerbeskriving