Bilden visar olika mediciner som kan hjälpa mot smärta och för att lindra kronisk smärta.

Kronisk smärta påverkar livskvaliteten

Människor och djur kan känna många slags smärta. Smärtan kan vara plötslig eller så kan den fortsätta länge. En av fem finländare lider av kronisk smärta. Kronisk smärta som alltså fortsätter länge påverkar livskvaliteten på flera sätt.

Smärta är en obehaglig känsla. Ofta känner man smärta när en skada uppstår i kroppen.

Plötslig och kortvarig smärta kallas för akut smärta. Sådan smärta kan man känna till exempel om man stukar sin vrist eller får ett sår. Man kan också känna akut smärta i sina inre organ. Sådan smärta känner man om man får hjärtinfarkt och hjärtmuskeln skadas när den får för lite syre.

Smärta som känns länge kallas för kronisk smärta. Om man har känt samma smärta i minst tre månader är det kronisk smärta. Det är möjligt att skadan redan har läkt men att nerverna på något sätt har förändrats så att smärtan fortsätter.

En kall eller varm dyna fylld med sädeskorn eller en olja med örter kan hjälpa mot smärta.

En del sjukdomar orsakar kronisk smärta

En del sjukdomar i leder och i ryggraden kan orsaka smärta som räcker länge. En sådan sjukdom är till exempel ledgångs- reumatism. När lederna blir inflammerade leder det till smärta.

Artros alltså förslitningar i ryggen och andra leder och osteoporos kan också leda till smärta. Huvudvärk som räcker länge kan bero på spända muskler i nacke och axlar. Migrän som kommer ofta är också det kronisk smärta.

För en patient som har kronisk smärta kan det kännas lättare om det finns en klar orsak till smärtan, till exempel en sjukdom. Men smärtan kan ändå leda till sömnproblem och dåligt humör. Och sömnproblem och dåligt humör eller depression kan förlänga smärtan.

Smärtan kan bero på nervskador

Nerver som förmedlar känslan av smärta kan skadas till exempel i en olycka eller i en operation. Då talar man om neuropatisk smärta eller nervsmärta. Olika förändringar i kroppen kan också orsaka nervsmärta. Till exempel diabetes kan skada nerverna.

Smärtan kan bli kronisk fastän skadan är läkt

Kroppens vävnader läker vanligen senast ett år efter en skada. Men för en del människor kan smärtan fortsätta ännu efter det. De kanske har fått förändringar i nerverna som gör att de lättare känner smärta. Smärtsignalerna kanske inte förmedlas på rätt sätt.

Smärtan orsakar lidande

För de flesta människor är smärtan så mild att man inte behöver ta medicin. Men några har så hård smärta att det är svårt för dem att klara det dagliga livet och jobbet.

Kronisk smärta kan göra att en människas liv känns litet och tråkigt. Människan som känner smärta kan tvingas sluta med hobbyer eller andra saker hon tycker om. Smärtpatientens man eller fru kan bli trött när hon eller han tvingas sköta allt hushållsarbete ensam.

Kronisk smärta påverkar också ofta sexualiteten. Smärtpatienten kan uppleva att hon eller han inte längre duger som förut. En del mediciner och stressen av smärtan kan påverka den sexuella lusten eller förmågan. Och den friska partnern kan vara rädd för att skada den andra som redan känner mycket smärta.

Keldjur kan känna på sig att ägaren har ont och komma och trösta.

Hur kan man vårda kronisk smärta?

Man försöker minska smärtan genom att vårda orsaken till smärtan. När man opererar in en konstgjord led försvinner smärtan som kom från den slitna leden. Smärtan av ledgångsreumatism blir mildare när man ger medicin som tar bort inflammationen. Men man måste försöka lindra smärta också när det inte finns något botemedel mot sjukdomen.

Smärtan är mild när patienten kan sköta smärtan själv. Man kan till exempel försöka lindra smärtan genom motion, varma eller kalla omslag eller mental träning. Det är också viktigt med tillräckligt mycket vila.

När smärtan är svår räcker det inte med egenvård. Då kan en läkare, en smärtpsykolog eller en fysioterapeut hjälpa med att lindra smärtan. Målet är att lindra smärtan och ge tillbaka en god livskvalitet. Patienten ska kunna leva ungefär som förut. En smärtpatient har också rätt till medicinsk vård som är effektiv och passar patienten.

Smärtpatienten behöver inte vara ensam

Hobbyer och vänner är viktiga. Genom dem får människan energi och glädje. En smärtpatient kan ändå uppleva att andra människor inte förstår. Det finns hjälp att få också för detta. Smärtpatienten kan få så kallat kamratstöd.

Kamratstöd betyder att man får tala med och berätta om sina erfarenheter med någon som lever i en liknande situation. Den finska föreningen Suomen Kipu ry har till exempel grupper för smärtpatienter i hela Finland. Reumaföreningarna runt om i landet ordnar också kamratstöd. Man kan också få stöd genom att ringa eller delta i en diskussionsgrupp via internet.n

 

Det finns mycket information om smärta, smärtlindring och kamratstöd på internet.

På följande adresser finns information men det mesta är på finska:

www.terveyskyla.fi/kivunhallintatalo

www.facebook.com/kipumatkalla

www.suomenkipu.fi/la


Kommentar

Du kan skriva vad du tycker om nyheten i kommentarsfältet.

Skriv ditt namn eller smeknamn i den lilla rutan.

Registerbeskriving