meteorolog vid datorskärm och kartor

Anne Borgström tittar på och jämför väderdata från flera ställen när hon gör sin prognos.

Inte helt lätt att spå vädret

Meteorologerna gör prognoser, men vädret blir inte alltid som meteorologerna har tänkt. Tv-meteorologerna köper material från Meteorologiska institutet som är ett service- och forskningsinstitut i Helsingfors.

Utgående från materialet gör tv-meteorologerna sina egna väderkartor och prognoser. Olika meteorologer kan betona olika saker, därför kan någon tala om regn och någon annan om sol samma dag.
– Vi försöker förstås vara noggranna och fundera på hur lågtryck och högtryck rör sig och hur vädret utvecklas. Ibland blir det mesta rätt, ibland blir det annorlunda.

– Hos oss kommer vädret oftast in från sydväst. Det är svårt att veta hur snabbt vädret förändras. Det är svårt att veta hur snabbt dimman lättar eller när och var det blir regnskurar. Regnskurarna är alltid lokala, de finns alltså bara på ett litet område.

– Mest retar det mig om jag har sett något i materialet men ändå inte beaktat det i min prognos. Och så blir det fel. Men i det här jobbet kan man inte alltid ha rätt, säger Anne Borgström. Hon har jobbat som fastanställd tv-meteorolog på Yle:s finska nyheter sedan 1997.

– Jag gillade matematik och naturvetenskapliga ämnen i skolan och började studera meteorologi. Studierna överraskade mig lite. Jag trodde studierna skulle handla mera om geografi. Men meteorologi  är mest bara matematik och fysik, säger  Borgström.

– Jag började först jobba på meteorologiska institutet. Jag trodde aldrig jag skulle bli tv-meteorolog. Som yngre tyckte jag inte alls om att uppträda. Men nu har jag varit tv-meteorolog i många år och trivs med det.

Tv-tittarna hör ibland av sig men det är mera sällan de klagar på felaktiga väderprognoser.
– Tittarna säger ofta att vi ska minnas att det finns människor också utanför huvudstadsregionen. Vi får ibland höra att vi inte säger tillräckligt mycket om vädret i Lappland.

– Men det är faktiskt inte så mycket våra väderprognoser folk kommenterar. Mest är det hur vi går i studion, vad vi har på oss och vilka ord vi använder.

Lyckas du alltid pricka in din semester när det är fint väder?
– Nej, det gör jag inte. Jag tog ledigt  i maj i fjol för att jag skulle måla min sommarstuga. Det brukar vara ganska soligt i maj. Men nej, det regnade hela tiden.

Har du som meteorolog märkt av klimatförändringen?
– Ja, jag tycker man märker en skillnad. Vi har numera oftare varmare vintrar i Finland än vi hade förr. Det här betyder inte att vi alltid skulle ha varma vintrar i framtiden, men det blir så oftare.

Lågtryck och högtryck hur påverkar de vädret?

När man tittar på väderprognoser på tv hör man ofta meteorologerna tala om lågtryck och högtryck. Vad är det och hur påverkar det vädret?

Högtryck är ett område där lufttrycket är högre än i omgivningen. I ett högtryck trycks den kallare luften neråt mot luft som är varmare. Det här leder oftast till att molnen löser upp sig och att det blir soligt.

På sommaren blir det ofta varmare när det är högtryck och på vintern blir det kallare.

Lågtryck är motsatsen till högtryck. När det är lågtryck stiger varm luft upp och möter kall luft. Det leder ofta till att det bildas fukt och moln. Molnen leder ofta till regn eller annan nederbörd.

Om det är stor skillnad i lufttrycket mellan luftmassorna blir det kraftig vind.

I Europa styrs vädret ofta av rörliga lågtryck från Atlanten som rör sig från väst till öst.

Eftersom lågtrycken är rörliga kan vädret förändras snabbt. Det här gör det också svårt att förutspå vädret i Europa för någon längre tid framåt.

 


Kommentar

Du kan skriva vad du tycker om nyheten i kommentarsfältet.

Skriv ditt namn eller smeknamn i den lilla rutan.

Registerbeskriving