Sture Lindholm

Inbördeskrig är rysliga krig

Sture Lindholm från Ekenäs har skrivit flera böcker om kriget 1918. Han varnar för att hat är svårt att stoppa när det har tagit fart.

Det används flera ord för kriget i Finland 1918. Vilket tycker du är rätt?
– Jag kallar det inbördeskrig. Det är så krig brukar kallas när folket i ett land slåss sinsemellan.
– Men det finns de som kallar det frihetskrig och menar att man slängde ut ryssarna ur landet under det här kriget. Fast det var mera invecklat än så. Den vita sidan hade hjälp av tyskar och den röda sidan hade hjälp av ryssar.

– Efter kriget talade den vinnande vita sidan ofta om frihetskriget. Ibland används ordet brödrakrig. Det hände faktiskt att bröder kämpade mot varandra på varsin sida i det här rysliga kriget.

Det var de vita och de röda som stred mot varandra, vilka var de?
– Enkelt sagt var det ett krig mellan fattiga och rika. På den röda sidan var många industriarbetare, lantarbetare utan jord och en del torpare. På den vita sidan kämpade bönder som hade jord, tjänstemän, borgare och människor med mera utbildning. Det fanns både svenskspråkiga och finskspråkiga i bägge grupperna.

Varför bröt kriget ut?
– Orsaken till kriget var stora sociala klyftor. Det var för stor skillnad mellan hur de fattiga och de rika hade det. Första världskriget pågick och det var fattigt och stor arbetslöshet i Finland. Arbetarrörelsen i Finland var påverkad av revolutionen i Ryssland. De fattiga kämpade för att få mera rättigheter och ett bättre liv.

Hur länge pågick kriget?
– Kriget började den 27 januari 1918 och tog slut i maj 1918 när de röda trupperna gav upp. Efter det togs de röda till fånga och sattes i fångläger. Det fanns hela 80 000 fångar efter kriget.

Hur många människoliv krävde kriget?
– Ungefär 36 600 människor dog i kriget eller i fångläger efter kriget.

Det var väldigt många som dog i fånglägren. Varför var det så?
– Ja, det var hela 13 600 personer som dog i fånglägren. Den största orsaken var att förhållandena i lägren var dåliga. Det var stor brist på mat, många av fångarna var svaga och blev sjuka. Det fanns inga möjligheter att tvätta sig och det var stor trängsel. Sjukdomar spred sig snabbt och det fanns inga mediciner. Därför dog också många. I fånglägret i Dragsvik i västra Nyland dog hela 3 000 personer. De flesta dog av svält eller sjukdomar, bara 13 av dem sköts.

Finns det ännu sår från inbördeskriget?
– Ja det finns det. Det är först de senaste åren man har kunnat tala öppet om inbördeskriget. Det sägs att det tar tre generationer innan krigets påverkan går över. Dagens ungdomar påverkas kanske inte längre av inbördeskriget.

Kan vi lära oss något av inbördeskriget?
– År 1917 förekom mycket hatretorik i tidningarna. Människor skrev alltså väldigt fula saker om andra människor och spred hat. Det här ledde till grymheter när kriget bröt ut. Det här visar hur svårt det är att stoppa hatet när det tar fart. Det här är något vi alla borde tänka på.


Kommentar

Du kan skriva vad du tycker om nyheten i kommentarsfältet.

Skriv ditt namn eller smeknamn i den lilla rutan.

Registerbeskriving