Förmånerna kan bli sämre

Text: Maria Österlund
Foto: Julia Korkman
Artikel publicerad: 25.02.2014

Sixten Korkman är professor i samhällsekonomi vid Aalto- universitetet. Han säger att Finlands ekonomi är i dåligt skick och att finländarna kan tvingas vänja sig vid sämre offentliga förmåner i framtiden.

 Hur är det med Finlands ekonomi?

– Det är illa ställt. Finland är ett av de få länder i Europa som fortfarande är i recession. Det var ett stort ras i ekonomin 2009 och tyvärr är vi ännu inte på väg uppåt. BNP, alltså samman lagda värdet på producerade varor och tjänster fortsätter att minska. Men det finns små tecken på att det snart kan vända mot det bättre.

Hur farligt är det att Finland har en stor statsskuld?

– Det är inte samma sak för ett land att ha skulder som för en privatperson. En privatperson vill betala bort skulden innan han eller hon blir pensionerad. En stat har inte bråttom på samma sätt. Det handlar mera om att hålla skuldbördan på en rimlig nivå.

Vad är en rimlig skuldbörda?

– Nu är Finlands statsskuld ungefär 50 procent av BNP, alltså bruttonationalprodukten. Vi har nått den gräns EU ännu anser vara acceptabel. Men Finlands skuld är på väg att gå över gränsen. Statsskulden ökade mycket under den ekonomiska krisen på 1990-talet och ökningen har fortsatt. Om staten drar på sig väldigt stora skulder blir det dyrt och svårt att sköta landets ekonomi i framtiden.

USA har en stor statsskuld men det går ändå ganska bra för det landet. Hur är det möjligt?

– USA har två fördelar: God tillväxt och positiv demografi. I USA växer ekonomin, det produceras allt mer varor och tjänster. God demografi innebär att det finns många unga människor som kan arbeta. Ett land som har en växande ekonomi klarar av en större skuld.

Vilka är då Finlands problem?

– Hållbarhetsunderskottet är ett problem för Finland. Det faktum att en allt större andel av finländarna är äldre som inte längre arbetar gör det besvärligt. När viktiga finländska exportbranscher, som till exempel pappersindustrin och metallindustrin, samtidigt drabbas av kriser blir det svårt. – Välfärdsstaten skapades när det fanns många unga som jobbade och landet därför hade bättre resurser. Nu har vi brist både på skattepengar och till exempel vårdare som sköter de äldre.  Det finns risk att välfärdsstaten monteras ner om vi inte får mera resurser.

Kommer välfärdsstaten att försvinna?

– Jag tror inte att välfärdsstaten försvinner, men troligen minskar förmånerna. För att inte behöva skära ner så mycket måste man effektivera och göra förändringar. En förändring är att människor måste jobba längre. Det är helt naturligt eftersom allt fler lever längre och är friska också som äldre.

Finland är med i EU hur kommer det samarbetet att utvecklas?

– EU är ett förbund av självständiga stater och så tror jag det förblir länge ännu. Men eftersom vi har en gemensam valuta, euron, så tror jag att en bankunion behövs. Det kommer ändå att vara besvärligt och ta lång tid att skapa bankunionen.

– Någon federal stat, Europas förenta stater, tror jag däremot inte blir verklighet. Varken folket i Finland eller resten av Europa vill ha en gemensam stat. Folk litar mest på besluts- fattarna i det egna landet. För att skapa en gemensam stat skulle det krävas mycket mera solidaritet. De rika länderna i norr skulle få överföra mycket pengar till de fattigare länderna i söder. Det finns politiker som pratar om en federal stat  men jag tror det är en fullständigt orealistisk idé, säger Korkman.

Kommentera

Du kan skriva vad du tycker om nyheten i lådan.

Du måste också skriva ditt namn eller hitta på en signatur.

Namn eller signatur:

Kommentar:

Dataskyddsbeskrivning (PDF)