politiker på rad

Omsorgsminister Juha Rehula (till vänster), kommunminister Anu Vehviläinen och Sannfinländarnas riksdagsgrupps ordförande Sampo Terho presenterade i måndags hur regionförvaltningen och social- och hälsovården ska förändras.

Finlands förvaltning ska bli enklare

Finlands förvaltning ska genomgå en stor förändring om tre år. Då ska 18 självstyrande områden ha ansvaret bland annat för vården. Finland får också ett nytt val.

I måndags presenterade regeringen detaljerna i den nya förvaltningsreformen. Det här är en stor och invecklad reform. Regeringen nästan föll på grund av den i slutet av förra veckan.

Från början av 2019 ska Finland ha en förvaltning med tre steg: staten, landskapen och kommunerna. De självstyrande områdena som har kallats  landskapscentraler är nya. De ska i framtiden sköta många uppgifter som nu sköts av landskapsförbunden, NTM-centralerna eller kommunerna. Sådana uppgifter är till exempel räddningsväsendet, markplaneringen och uppgifter som berör trafik och företagande.

Det är ändå social- och hälsovården som genomgår de största förändringarna. I framtiden är det de självstyrande områdena som har ansvaret i stället för kommunerna. Men staten ska ändå godkänna deras beslut.

Regeringen lovar dessutom att klienterna själva ska få välja vilka hälsovårdstjänster de använder. Kommuner, företag eller organisationer som gör frivilligt arbete kan producera social- och hälsovårdstjänster.

Men man vet inte ännu vad den här valfriheten betyder. Hälsovårdsföretagens roll har väckt misstänksamhet. Den här reformen görs för att spara pengar. Tanken är att utgifterna för vården i framtiden ska vara flera miljarder lägre än nu. Det är ändå möjligt att kostnaderna stiger om tjänsterna köps av företag. Ett företag ska nämligen göra vinst, medan kommunen inte ska göra det.

Eftersom hälsovårdsproducenterna blir många kan det bli svårt med informationen. Ett viktigt mål för reformen är att patienten ska få vård snabbt och på rätt plats. Därför måste patientinformationen löpa smidigt.

Ett annat viktigt mål är att man ska försöka förebygga problem med hälsan. Därför tänker man förena social- och hälsotjänsterna. Till exempel när det gäller gamla människor och personer med funktionsnedsättningar ska de rehabiliterande tjänsterna i framtiden finnas under samma tak, det vill säga på samma plats.

Fullmäktige har den högsta makten i dessa självstyrande områden. Människorna som bor i området får själva välja representanter till fullmäktige genom val. Det ska alltså hållas val före 2019.

Kommunminister Anu Vehviläinen och omsorgsminister Juha Rehula vill ha ett bra namn på dessa självstyrande områden. Landskapscentraler är inte heller så bra. Och att använda förkortningen sote-område är inte bra språkligt sett.

– Vi tar gärna emot bra namnförslag, sade minister Rehula i måndags.

 

 


Kommentar

Du kan skriva vad du tycker om nyheten i kommentarsfältet.

Skriv ditt namn eller smeknamn i den lilla rutan.

Registerbeskriving