Det finns en halv miljon sommarstugor i Finland. På sommaren packar många sin bil full med grejer och kör iväg till stugan. Många finländare har många timmars väg till stugan. Men Arja-Leena, Kalevi och Aija kan cykla till sin stuga på 15 minuter.
Arja-Leena, Kalevi och Aija har stugor i koloniträdgården i Baggböle i Helsingfors. De bor också i Helsingfors.
Det finns 320 stugor i koloniträdgården i Baggböle. Det här är Finlands största koloniträdgård. Kalevi anser att det är också är Finlands vackraste koloniträdgård.
Vad är en koloniträdgård?
En koloniträdgård är ett område med många små stugor. Koloniträdgårdarna finns vanligen i städer. I koloniträdgården finns små odlingslotter med små stugor. På odlingslotterna odlar folk grönsaker, bär och blommor. Det finns också många äppelträd.
– Jag blev förtjust i det här stället när jag cyklade här för många år sedan. Äppelträden var så fina. Jag bestämde att jag vill köpa en egen kolonistuga, berättar Aija.
I Baggböle koloniträdgård får man inte hyra några stugor, men måste köpa. Däremot är odlingslotterna, alltså marken på hyra. Staden hyr ut marken till föreningen som driver koloniträdgården. Sedan hyr föreningen marken till föreningsmedlemmarna som har stugor där. De som har en kolonistuga måste sköta väl om sin odlingslott.
Det finns koloniträdgårdar i många städer i Finland. Förutom i Helsingfors finns det koloniträdgårdar bland annat i Kotka, Tammerfors och Uleåborg.
Förr och nu
Största delen av stugorna i Baggböle koloniträdgård är byggda på 1950-talet. Stugorna är målade i olika färger, men annars är de ganska lika. Stugorna är ungefär 30 kvadratmeter stora. Man planerar att bygga 32 nya stugor i koloniträdgården.
Världens första koloniträdgård fanns i Tyskland. Idag finns det koloniträdgårdar i många länder.
– Förr när det var fattigare odlade många grönsaker till mat i koloniträdgårdarna. Nu har odlingen minskat, säger Kalevi.
Men nog odlar alla ändå någonting på sin odlingslott. På Arja-Leenas, Kalevis och Aijas odlingslotter växer det rabarber, örter och potatis. Äppelträd finns det också på nästan alla lotter.
På 1970-talet fanns det äppelvakter i koloniträdgården i Baggböle.
-Det här vakterna såg till att ingen stal några äpplen från träden. De gick omkring i trädgården på kvällar och nätter med ficklampor. Men inte tror jag hit någonsin kom några äppeltjuvar, säger Arja-Leena.
Stugliv i staden
Kalevi trivs i sin stuga hela sommaren. Först på hösten flyttar han till sitt andra hem i Helsingfors.
– Några stannar här året runt. Men stugan i koloniträdgården kan inte vara någons enda hem. Man måste ha en annan fast adress i Helsingfors, säger Kalevi.
Det är bara helsingforsbor som kan köpa en stuga i någon av koloniträdgårdarna i Helsingfors. Om man bor till exempel i Uleåborg måste man köpa en stuga i Uleåborg.
Stugorna har el och vatten. Man kan laga mat och diska i stugan. I en skild servicebyggnad finns det tvättstuga, duschar och toaletter. Det finns kolonistugor som har egen dusch och utedass.
I september stänger staden av vattnet. Då måste man bära vatten i ett ämbar om man vill tvätta sig.
Det finns också internetanslutning i koloniträdgården. Aija har jobbat på distans med sin dator i koloniträdgården. Det är lugnt och skönt att jobba här.
– Ibland undrar människor om här är mycket oljud och många fester. Grannarna är ju mycket nära och det är trevligt att ordna fester på sommaren. Men här är verkligt lugnt. Man hör sällan ljud från någons radio eller från någon fest. Ibland hör man ljud när någon renoverar sin stuga, säger Aija.
Koloniträdgårdsföreningen vill egentligen inte att någon ska renovera på sommaren. Men det går inte alltid att undvika. Människor har ofta tid att bygga och renovera just på sommaren.
Det är inte trist i koloniträdgården
De som bor i kolonistugorna sköter sin trädgård men det gör också mycket annat. Ofta gör man saker tillsammans.
I Baggböle koloniträdgård finns det ett bibliotek i klubbhuset. Där kan man låna böcker att läsa på sommaren. I klubbhuset finns också en stor duk för filmer. Stugägarna brukar samlas för att titta på till exempel fotboll.
Det finns också strandbastu och badstrand i koloniträdgården. Stugägarna eldar bastun tillsammans.
– Det tar hela fyra timmar att elda bastun varm. Bastuugnen har hela 800 kilo stenar som ska bli heta, berättar Kalevi.
I koloniträdgården är talkon viktiga. På ett talko jobbar folk tillsammans utan betalning för en gemensam sak. Folk hugger ved, eldar bastun och krattar tillsammans. På sommaren har stugägarna sommarkafé och ordnar fester i klubbhuset. Varje midsommar är det förstås fest och en midsommarbrasa om det är tillåtet att tända en sådan.
Folket i koloniträdgården brukar också ordna tävlingar. De spelar olika utespel, till exempel mölkky. Och de kastar pil
– Nog har jag vunnit några guldmedaljer i tävlingarna, säger Aija och ler.
Stugägarna behöver ändå inte göra allt jobb själva.
– Här finns också anställd arbetskraft. De klipper gräs och vattnar blommor på det gemensamma området, berättar Kalevi.
Både unga och gamla
Aija tycker att en bra sak med koloniträdgården är att man träffar folk i olika åldrar. Här bor gamla människor och barn och vuxna i aktiv ålder.
– Nu har det kommit många nya barnfamiljer. En del av dem bor hela sommaren i sin stuga. Barnen hoppar på trampolin eller simmar i en liten bassäng bredvid stugan, berättar Arja-Leena och Aija.
Det finns också en skild lekplats med många leksaker för barnen. När LL-Bladet är på besök kommer Tiitus Stenberg körande med sin lilla elbil.
Vid stranden kommer två ungdomar gående. Leena Lähtevänoja och Hertta Paakkanen är på väg för att simma.
– Vi brukar ofta simma här. De tär roligt att hoppa från bryggan ner i ån. Men det är bra at man också kan gå i bastun, säger Leena och Hertta.
Också Arja-Leena brukade ofta vara i koloniträdgården när hon var ung. Hon har många trevliga minnen från sina föräldrars stuga. Men en del minnen är skrämmande.
– En gång var jag i föräldrarnas stuga med en kompis. Vi berättade spökhistorier för varandra. Vi hade täckt för fönstren med filtar så att det var mörkt i stugan. För var det bara roligt och vi skrattade. Men sedan blev vi rädda för våra egna berättelser, minns Arja-Leena och skrattar.
Aija har firat sina barns stora fester i koloniträdgården.
– Här har vi haft både konfirmationsfester och studentfester, berättar Aija.
En egen stuga
Koloniträdgården passar för alla slags människor, men nuförtiden är stugorna dyra.
Det är några saker man borde veta om man funderar på att köpa en egen stuga.
Stugorna kostar i medeltal 62 000 euro. De är alltså ganska dyra. Förutom stugans pris ska man också betala hyran för jorden, alltså odlingslotten.
– Koloniträdgården är lämplig för alla som trivs med andra människor. Man måste komma överens med grannarna för de är nära. Och så måste man hålla stigarna snygga och klippa gräset, säger Aija, Arja-Leena och Kalevi.
Det finns många koloniträdgårdar i Finland, men det kan ändå vara svårt att köpa en stuga. Det kan löna sig att titta efter annonser på internet. Det kan också finnas annonser på koloniträdgårdens anslagstavla.
Välkommen till paradiset!
Alla kan njuta av koloniträdgården, också de som inte har en egen stuga. Man kan komma på besök till bastun eller till sommarkaféet. I bastun kan man betala för sig med bankkort eller sedlar och mynt. Det är också tillåtet att promenera omkring i koloniträdgården och se sig omkring.
Bocksbackasällskapet hyr också ut små odlingslotter till helsingforsbor. Där kan man odla grönsaker och blommor fast man inte har någon egen stuga.
– Bäst i koloniträdgården är stämningen. Här finns många trevliga saker att göra och här träffar man många människor. Ibland kommer det gäster helt överraskande. Och på våren är det alltid lika spännande att se när narcisser och tulpaner börjar blomma, säger Aija.
