Heini Lehtonen

Heini Lehtonen är språkforskare. Hon har undersökt hur ungdomsspråket utvecklas i östra Helsingfors.

Finland blir mångspråkigt

Språkforskare Heini Lehtonen undersöker hur språket förändras i östra Helsingfors. Där talar ungdomarna tjugo olika språk. Resultaten är överraskande.

I en del skolor i östra Helsingfors har över hälften av eleverna invandrarbakgrund. Efter finskan är de vanligaste språken ryska, estniska, arabiska och somali. Eleverna talar finska med varandra. I finskan blandas ändå till exempel arabiska och somaliska ord. Heini Lehtonen har undersökt hur de utländska orden wallahi och warya används.

Vad betyder wallahi och warya?
– Wallahi är arabiska. Det betyder jag svär i guds namn. Ordet har spritt sig till många språk i muslimska länder. Till finskan har ordet kommit via somaliskan, arabiskan och kurdiskan. På svenska kunde man översätta det till ungefär verkligen, helt säkert.

– I östra Helsingfors kan de unga säga: Wallahi, där är en stor hund. Det betyder att där är verkligen en stor hund. Eller: Wallahi, jag betalar min skuld i morgon. Det betyder att jag lovar betala i morgon.

– Warya är somaliska. Det betyder hej! Det är ett ord som används när man hälsar på män.

– De här orden hör man ofta i finskt talspråk i östra Helsingfors. Alla ungdomar känner till de här orden och alla använder dem ofta.

Till vilka grupper hör ungdomarna i östra Helsingfors?
– De unga funderar inte så mycket på om de är till exempel somalier eller ryssar. De tänker kanske i stället att de är basketspelare eller hip hoppare. Hip hopen kom fram i undersökningen eftersom hip hoppare ofta är positiva till mångspråkighet. Hip hopparna är toleranta. De använder somaliska ord när de talar finska.

Vad betyder finländskhet för ungdomar med invandrarbakgrund?
– De unga hör inte bara till en grupp. Jag blev överraskad över hur många unga med somalisk bakgrund som kallade sig för utlänningar. Fastän finskan är deras starkaste språk. Trots det får de höra att de inte kan vara finländare för att de har en annan hudfärg. Fortfarande duger alltså inte en mörkhyad till finländare!

– Å andra sidan betonar många att de är finländare. Många betonar att de hör ihop med de kompisar som har lärt sig finska som andra språk.

Vad menar du när du talar om språkkunskap?
– Jag menar då kunskap om vilka språk det finns, hur språket fungerar, hur språket förändras. Jag menar språklig tolerans.

– Många skolor i östra Helsingfors har dåligt rykte. Det sägs att när där finns så många invandrare lär sig barnen ingenting. Det är sorgligt och fel att tänka så. Där lär sig eleverna färdigheter som inte alla har. Allas språkliga kunskaper blir bättre i en sådan miljö.

– I en klass kan man till exempel säga god morgon på 15 språk. Alla lär sig hälsningarna. På det sättet hittar barnen ett naturligt sätt att tala om sitt eget språk. Barnen får bättre självförtroende. Skolarbetet blir då också lättare.


Kommentar

Du kan skriva vad du tycker om nyheten i kommentarsfältet.

Skriv ditt namn eller smeknamn i den lilla rutan.