flicka med trulig uppsyn

Också många barn svär när de blir arga eller besvikna. Barn använder ändå oftast lite mindre fula ord än vuxna. Men det händer förstås att barn lär sig riktigt saftiga svordomar av sina föräldrar.

Det känns bra att svära när man är arg

Nästan alla människor svär ibland. Men det anses fult att svära. Sjutton också, varför beter vi oss så konstigt?

Vi tar ett exempel. Många idrottare uppför sig väl, men ibland svär de.

– Perkele, sade konståkaren Emmi Peltonen i OS i Pyongchang. Hon föll i ett av sina hopp. Det gjorde henne arg och besviken. Därför använde Peltonen en svordom efter tävlingen.

Vi använder alltså svordomar eller kraftord om vi känner smärta eller blir arga eller besvikna.

Den finska författaren Jari Tammi har satt sig in i det här med svordomar, särskilt finska sådana. Han har skrivit en hel bok om ämnet. Suuri kirosanakirja (Stora svordomsboken) heter den. Den innehåller hela 6 000 finska svordomar eller kraftord.

Vi svär snabbare än tanken

Varför använder vi dessa fula ord när vi blir arga eller det gör ont? – Människan svär snabbare än hon hinner tänka. Svordomarna kommer från hjärnans äldsta del. Svordomarna finns lagrade i samma del av hjärnan som känslorna, berättar Tammi.

– En svordom slinker ur munnen genast när människan slår sin tå mot bordsbenet. Det finns forskare som påstår att svordomar lindrar smärta. Eller att svordomar får människan att uthärda smärta bättre.

Men om svordomar lindrar smärta, varför är det då fult att svära?

Det finns flera orsaker. Tammi säger att religionen är en orsak. Förr ansågs det vara syndigt att svära. En annan orsak är att det anses vara dåligt uppförande att säga fula ord. Men idag godkänner vi ändå svordomar på ett annat sätt än förr.

Mona Forsskåhl är professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Hon har undersökt svordomar. Enligt Forsskåhl är det svårt att veta om människor svär mera idag än förr.
– Men språket blir mer och mer informellt. Därför förekommer kanske också mera kraftord i språket idag än förut, säger hon.

Forsskåhl berättar att svordomarna hela tiden utvecklas. En svordom är ett ord som på något sätt är lite förbjudet och därför har kraft. Förr var svordomar ofta religiösa ord, som fan och satan eller Gud som användes på fel sätt.

Senare blev det vanligare med svordomar som har med kropp och sexualitet att göra. Skit, piss och fitta har använts som svordomar.

Svär på finska

Typiskt för finlandssvenskar är att de ofta använder finska svordomar. Forsskåhl tror att det beror på att de finska orden känns saftiga att säga och därför har kraft. Orden är ofta lite längre och där ingår ofta starka konsonanter som känns bra att säga.
– Finska perkele har kanske mera kraft än svenska fan, säger hon.

Också Jari Tammi anser att det finska språket är som gjort för svordomar. Enligt Tammi finns det faktiskt fler svordomar i finskan än i de flesta andra språk. De mest använda finska svordomarna är helvetti, perkele, saatana, jumalauta och vittu.

Svär unga mera?

Det sägs ofta att ungdomar svär mera än vuxna. Forsskåhl säger att människor talar olika beroende på i vilket sammanhang och i vilket sällskap man är. Ungdomar umgås ofta med andra ungdomar i fria situationer. Där är det tillåtet att svära.

Unga kan också svära för att de vill chockera vuxna. På en arbetsplats är det däremot oftast inte tillåtet att svära. Där ska man uppföra sig på ett visst sätt. Därför svär vuxna oftast mindre.

Hur kommer framtidens svordomar att se ut? Forsskåhl säger att kraftord blir svagare när de används mycket. Därför måste de bytas ut mot nya. Det är ändå svårt att veta hur framtidens svordomar ser ut. Kraftord är alltid ord som på något sätt är förbjudna eller chockerande.

– I Sverige har svenska ungdomar börjat använda ord från invandrarspråk i sitt tal när de vill chockera vuxna. Kanske kommer framtidens kraftord från något annat språk, funderar hon.

Vilka svordomar använder du själv Mona Forsskåhl?
– Jag svär ganska lite. Det beror säkert delvis på mitt arbete. Här på universitetet svär vi inte så mycket. Men om jag slår mig på tummen med en hammare ropar jag nog jävlar. Och så tycker jag om uttrycket förbövelen, fast jag använder det ganska sällan.


Kommentar

Du kan skriva vad du tycker om nyheten i kommentarsfältet.

Skriv ditt namn eller smeknamn i den lilla rutan.

Registerbeskriving (på finska)